Nattsvammel och foton från förr
Har suttit i över en timme och bara klickat runt bland gamla fotoalbum på datorn. Är en sådan konstig känsla att se sig själv då och nu, tänka på hur livet var och såg ut då. Hur vardagen såg ut, hur drömmarna såg ut.. Nu befinner man ju sig i framtiden som man drömde om då. man fastnar att tänka på vad som hänt, vad som gått i uppfyllelse och vad som fortfarande är samma. Vad som förändrats och vad som försvunnit.
Alla mina vänners barn som var så små då. Nu är de stora och börjar snart lekis! Jag minns hur jag själv längtade till den dagen då vi skulle bilda familj och vi också skulle få ha kalas och fredagsmys. När jag går igenom mina gamla album så syns det så tydligt hur mycket tid jag spenderat med familj och vänner. Hur mycket tid jag haft med Emma och hennes små. Som inte är så små längre. Jag kommer ju aldrig glömma första gången jag träffade Liam. Allt bus vi haft tillsammans, då jag och Emma surrade på kvällarna medan Liam låg i sovrummet och sov sött. Hur jag brukade sova över hos dem då Tony var i Lycksele och jobbade. Då vi var ute och gungade, alla gånger vi sett Pettson och Findus, I drömmarnas trädgård. Fikat. Kramats. Då jag fått följa med och hämta han på dagis. Då jag hämtat han på dagis själv! ♥ Kommer aldrig glömma första gången jag träffade Elsa heller. Hon var så liten och söt! Det hat varit underbart att få se dem växa upp och bli så fantastiska barn som de är idag. Få vara del av deras vardag och lära känna dem nära. En av få nackdelar med att ha egen familj nu, är att jag inte har kunnat vara lika mycket med min "andra familj" sedan vi fick Ines. ♥ Blir glad när jag tänker på framtiden, hur Ines kommer ha dem att leka med. Hur Elsa och Ines kommer surra och prata hemlisar, som jag och Emma alltid gjort.
En annan sak som man saknar, är tjejtiden. Hanna-tiden. Roliga tjejkvällar med min favorittjej, som bor så nära men som jag ändå träffar alldeles för sällan. Jag saknar inte alkoholen egentligen, har ju varit nykter i över 2 år nu. Men saknar stämningen då man ses tjejer tillsammans och fixar iordning sig, pratar smått och stort, skvaller, killar, vardag och drömmar. Skrattar och bara är.
Vissa saker kommer och går. Man har vänner man träffar i perioder, vänner som man knappt pratar med längre, nya vänner. Man har haft olika jobb, på olika platser i olika branscher.. Kärleken är den samma, eller större. Kärleken till familjen och till Andreas. Och nu den otroliga kärleken till Ines och den lilla som lever runt i magen.
Jag hade hoppats att vi skulle bo i något eget då vi blev föräldrar. Ha ett eget hus att fixa i, en trädgård som barnen kan springa runt i, jordgubbar, hallonbuskar, äppelträd. Inte att vi skulle bo kvar i den här lådan som vi bor i nu, ett stenkast ifrån vägen. Jag trodde nog också att jag skulle ha tagit mig längre när det gäller jobb och utbildning.. Men det tar vi i framtiden. Det är minst lika mysko att tänka på den. Att jag i framtiden kommer sitta och kolla på korten vi tog ikväll och tänka på den här tiden. På Ines just nu, på hur det var att vara gravid igen. På familjen och vänner, vardag och boendet.. Undrar hur framtiden ser ut!?
Jag 2012 - Året som vi började äta nyttigt och träna.. Året innan jag blev med barn och vi slutade äta nyttigt och träna. Livet var så annorlunda då. Vi hade väldigt mycket roligt för oss, men redan här längtade jag efter att bilda egen familj och förändra saker. Vissa saker kan man sakna, som de roliga kvällarna med vänner och känslan av att känna sig riktigt fin. Nu är det mycket vardag, så som det är när man har småbarn. ♥ Det är väldigt sällan jag prioriterar mig själv och lägger någon tid på att göra man fin, så därför känner man sig sällan riktigt fin. Utan bara vardag.